Stormen Johannes

När stormen Johannes drog genom skogen

Ett samtal med Per Mellström, Skogsvård- och Viltförvaltningschef Kopparfors Skogar AB

Hej Per, och tack för att du ville ta dig tid för att svara till mina frågor.

Stormen Johannes har lämnat stora spår i landskapet, och många av oss försöker fortfarande förstå vad som egentligen hände och hur arbetet ser ut nu efteråt.

 För oss som lever nära skogen är det inte bara naturen som förändras — det är också känslan av trygghet, kontinuitet och vardag.

Därför känns det värdefullt att få höra dina tankar och erfarenheter direkt från platsen där allt sker.

Stormens påverkan

Hur skulle du beskriva stormens påverkan på era marker och verksamheten i stort?

 “Det var nästan ingen tjäle i marken och vindarna har nått orkanstyrka. Det kan vara totalt 1,5-2 miljoner m3fub som blåst ner på Kopparfors mark. Kopparfors kommer att med hjälp av de företag/organisationer vi säljer virke till att inrikta sig på att först försöka ta reda på allt som blåst ner. Sedan måste också sönderblåsta glesa bestånd avverkas. Efter stormen kom också snöovädret Anna som la ett snötäcke på mellan 70 och 120 cm över de nedblåsta träden. Det försvårar just nu avverkningarna ordentligt. Det kommer med efterföljande markberedningar och planteringar att ta 5-6 år innan stormens effekter är hanterade. ”

När började ni förstå omfattningen av skadorna?

“Efter att vi inventerat från helikopter den 30/12 och 31/12.”

Vilka områden upplevde ni som mest utsatta?

“Stormens Johannes centrum berörde Kopparfors största sammanhängande mark från Kilafors-Åmot-Svartnäs-V Ockelbo-Lumsheden-Korsåbruk.”

Hur skulle du beskriva skadorna i de drabbade bestånden?

“Stormen har helt fällt över 7000 ha välskötta bestånd och dessutom naturavsättningar. Det ligger också fällda träd i varierande andel i 1000-tals andra bestånd.”

Var det vissa typer av skog eller bestånd som påverkades mer än andra?

 “Nyligen gjorda gallringar blev speciellt utsatta. ”

Akuta insatser och hantering

Vilka var de första åtgärderna ni behövde sätta in efter stormen?

“Att avverka träd som låg över vägar där det bor människor och där det fanns avverkningsmaskiner.”

Hur har ni organiserat arbetet med att ta hand om stormfälld skog?

“Vi jobbar framför allt med de företag som vi normalt säljer avverkningsrätter till för att få fart i arbetet. Kopparfors planerare har börjat planera stormavverkningar med hjälp av drönare. Det jobbet görs med stöd av helikopterinventeringen.”

Hur fungerar samarbetet mellan personal, entreprenörer och andra aktörer just nu?

“Det finns stor förståelse för det stora jobb med alla svårigheter som finns.”

Hur ser tidsplanen ut för att hinna ta hand om virket i tid?

“Det blir en kamp mot klockan att få det nedblåsta virket avverkat och transporterat till industrier innan insekter och svampar som påverkar virkeskvalité och även riskerar att påverka stående skog får fäste i det som blåst ned. Det behövs troligen 40-60 extra avverkningsgrupper till området för att klara detta. Det måste också finnas logistik så att stormvirket kan tas emot vid olika industrier.”

Konsekvenser och risker

Vilka praktiska och ekonomiska konsekvenser innebär stormen för er?

“Det kommer att påverka all vår verksamhet under flera år. Avverkningskostnaderna blir högre och sedan är det en ekonomisk förlust när stormen avverkat bestånd i förtid.”

Hur påverkar detta era planerade åtgärder för året?

“Avverkningarna koncentreras till det drabbade området. Planerade föryngringsåtgärder och ungskogsröjningar skall utföras enligt det vi planerat tidigare.”

Finns det risker som ni behöver vara extra uppmärksamma på framöver, till exempel följdeffekter eller angrepp?

“ Det finns risk att stående skog angrips av insekter om inte virket hinner avverkas och transporteras till industri i tid.”

Hur arbetar ni för att minimera långsiktiga skador på mark och framtida bestånd?

“Det kommer framöver också att behövas tas beslut om bestånd som påverkats i olika grad huruvida de skall föryngringsavverkas i sin helhet.”

Framtid och lärdomar

Hur ser återställningsarbetet ut för er framåt?

“ Vi kommer att kraftsamla för att få igång nya föryngringar efter att det stormfällda virket avverkats.”

Vilka långsiktiga effekter tror du att stormen kan få för skogsbruket i området?

 “Det kommer att komma en tid med mindre avverkningar i området men den tiden kommer att vara övergående. När återbeskogningen utförts kommer det t ex att bli ökande arealer som behöver röjas. Fodermängden till t ex älgar kommer att öka och var stor en tid.”

Har den här händelsen påverkat hur ni tänker kring beredskap och riskhantering?

 “Vi kom igång snabbt med möten och inventering. Det är viktigt och det gjorde vi bra. Det är också viktigt att ta del av och använda den kunskap som finns från andra stormar som varit. Där har vi också gjort ett bra arbete men väldigt mycket återstår så klart.”

Finns det något du önskar att allmänheten förstod bättre om hur stormar påverkar skogsbruket?

“Begreppet ”allmänhet” är så brett och det viktigaste är att myndigheter och de människor och organisationer som arbetar med skogsbruk har förståelse. Visst kan man bli lite irriterad när det fälls okunniga kommentarer från någon som inte finns i skogsbruket men det får man lägga åt sidan nu.”

Mänskliga perspektiv

Hur har personalen påverkats av situationen?

“Det har varit krisläge i de samhällen där stormen och snöovädret drog fram. Flera Kopparforsanställda bor i stormområdet och några har varit utan el. Det betyder också att det har varit problem att hålla värmen i hus, att ha fungerande vatten mm. Tid har också fått läggas på snöröjning och snöskottning. Tid som var tänkt som återhämtning över helgerna blev i stället en kamp att få vardagen att fungera samtidigt som det började jobbas med stormens effekter.”

Vad har varit mest utmanande i arbetet efter stormen?

“ Det är väldigt svårt att sätta något före det andra och vi har precis startat det arbetet.”

Finns det något som fungerat särskilt bra trots omständigheterna?

 “ Att vi kom igång med möten och fick en helikopterinventering gjord innan snön kom.”

Personliga reflektioner

Hur kändes det för dig personligen att se skadorna första gången?

“ Jag flög helikopter på nyårsafton och inventerade. Det var svårt att ta in det jag såg. Jag har vistats i området sedan jag var liten och även jobbat i området sedan min praktiktid. På en enda natt förändrades hela landskapet och mycket av det man på olika sätt varit med och lagt sin hand på. Man känner sig väldigt liten.”

Finns det något särskilt ögonblick eller någon bild från arbetet efter stormen som stannat kvar hos dig?

 “ På stormkvällen fick jag två telefonsamtal. Ett samtal från en person som försökte ta sig hem till sitt hus i utkanten av en lite by. Personen parkerade bilen och jag lotsade personen hem via en flygbild. Det låg skog över vägen och träd föll hela tiden. Jag hittade en någorlunda säker väg i flygbilden genom en ungskog. Ett telefonsamtal kom via anhörig till två jägare som inte tog sig hem då det låg säkert 50 stora ganar över vägen. Jag gav dem rådet att ta sig tillbaka till en jaktstuga. De lämnade bilen och gick 4 km ut till en landsväg på morgonen. Vid helikopterinventeringen flög vi in över ett område som jag bedömde bestod av ca 50 ha stormfälld skog. Det visade sig vara närmare 150 ha där stormen fällt nästan alla träd. Helikopterinventeringen gav gång på gång vyer över skogar med ofattbar förödelse.  Jag har vänner som var utan el i 12 dagar. Mina gamla föräldrar var utan el i 3 dygn. Kampen att få el där människor pendlat mellan hopp och förtvivlan har varit jobbig att följa även om jag haft tur. Allt snöande blev efterhand en påfrestning både för hjärnan och kroppen. Svårigheterna att ta reda på virket ökar ju för varje cm snö och mer tid får läggas hemma för att ens ta sig ut till byvägen.”

Vad vill du att människor ska ta med sig från den här händelsen?

 “ Människan är liten på jorden och människorna behöver varandra.”

Avslutande ord

Stormar förändrar landskap, men de förändrar också människor. De påminner oss om att skogen inte är statisk — den lever, växer, faller och reser sig igen.

Samtalet med Per Mellström visar både den praktiska verkligheten och den känslomässiga tyngden i att möta en sådan händelse.

Det är ett arbete som kräver kunskap, samarbete och tålamod — men också respekt för naturens kraft.

När skogen en dag står tät igen kommer vi minnas den här tiden som en del av dess historia. Och vår egen.

Terra